Filmen The Matrix

The Matrix

I denna analys har vi försökt bena ut vissa begrepp och liknelser som förekommer i filmen. Att studera alla detaljer och kopplingar som finns i denna film skulle vara en hel vetenskap. Därför bestämde vi oss för att endast inriktat oss på huvuddragen i filmen och inte fastna på detaljer.

Filmens bakgrund

Filmen utspelar sig i framtiden (omkring år 2199) i en tid då människorna är i krig med maskiner med artificiell intelligens (AI). AI:n utvecklades av människan själv i början av 2000-talet

Eftersom jordens ändliga resurser konsumerats upp i konsumtionsivern var maskinerna mycket beroende av solcellselektricitet. För att försvaga maskinerna använde människorna ett hemligt vapen som förvandlade all jordens vatten till brinnande moln som täckte solen, vilket ledde till att solens strålar inte kunde nå maskinernas solceller. Maskinerna utarbetade dock en alternativ energikälla där de kunde tillvarata människors kroppsvärme och bioelektricitet och omvandla den till energi.

Maskinerna tillfångatog alla människor, men insåg att människorna måste leva för att kunna alstra energin de behövde. Därför skapade maskinerna The Matrix (matrisen), en datorgenererad drömvärd som simulerade människors liv. Året i matrisen är 1999 då maskinerna ansåg att det året var vår civilisations höjdpunkt.

Det föddes dock en man i matrisen som hade förmågan att ändra matrisen efter eget behag. Han frisläppte människor från matrisen och de bildade en rebellrörelse som hade som motto att människorna inte kunde vara fria så länge matrisen existerade. Rebellerna byggde upp en ny stad, kallad Zion (Sion), som låg belägen långt under jordytan, då jorden var kall och fruktlös. När ledaren dog förutspådde Oraklet att han skulle återvända som The One (den utvalde) och då vara signalen på matrisen och maskinernas undergång. Oraklet förutspådde även att den utvalde skulle hittas av Morpheus.

Morpheus är rebelledare för en liten grupp rebeller som reser i svävaren Nebuchadnezzar och bryter sig in i matrisen för att finna den utvalde. Besättningen består av Apoc, Cypher, Dozer, Mouse, Trinity, Switch och Tank. Av dessa är Dozer och Tank födda i Sion, medan de övriga är frisläppta från matrisen.

Viktiga roller

Agent Smith – (spelad av Hugo Weaving) är liksom de andra två agenterna i filmen datorprogram designade för att leta reda på rebeller i matrisen. Eftersom de är program kan de begagna vilken kropp i matrisen de vill. När denna kropp dör kan agenten byta till en annan. Agent Smith är ledare över agenterna och är den som leder jakten på Morpheus och de andra rebellerna. Agent Smith har även utvecklat ett personligt mål: att komma ut ur matrisen till den riktiga världen, då han hatar matrisen och människorna i den. Hans officiella mål är dock att tillfångata Morpheus för att få koder till rebellstaden Sions huvuddator. Om maskinerna skulle få reda på koderna skulle de lätt kunna utplåna hela rebellrörelsen. Agent Smith driver genom sina handlingar rebellerna till att ständigt agera.

Morpheus – (spelad av Laurence Fishburne) är ledaren för rebellgruppen. Han är gruppens fadersgestalt. Speciellt hjälper han Neo i hans utveckling. Morpheus mål i livet är att finna den utvalde, vilket han gör i Neo. Morpheus står i direkt motsats till Agent Smith.

Neo – (spelad av Keanu Reeves). Börjar som programmeraren Thomas Andersson som under hackeraliaset Neo om nätterna begår digitala brott. Är bergfast i sin positivistiska tro på att världen är helt normalt beskaffad. Själva namnet Neo är ett anagram (Neo ” One). Neo betyder ny och the One betyder på engelska den utvalde. Steget från detta till att bli den utvalde som skall rädda världen är lång. Några delmål:

  • Efter att ha blivit kontaktad av Trinity följer Neo av egen vilja efter kvinnan med den vita kaninen tatuerad på armen.
  • Pekar finger åt agent Smith när han försöker övertala Neo att förråda Morpheus.
  • Väljer att inte gå ut ur bilen i första kontakten med rebellerna.
  • Tar det röda pillret istället för det blåa i samtalet med Morpheus.
  • Under besöket hos Oraklet lär han sig av en pojke hur man böjer en sked genom att intala sig själv att skeden inte existerar, utan att det är han som böjer sig.
  • Beslutar att rädda Morpheus när han blir tillfångatagen av agenterna.
  • Vågar utmana agent Smith ensam vid tunnelbanestationen.

Trinity – (spelad av Carrie-Anne Moss). Det har av Oraklet sagts att den man Trinity förälskar sig i är den utvalde. Detta visar sig vara sant i slutet av filmen. Trinitys viktigaste uppgift i denna film är att upptäcka att hon älskar Neo

Cypher – (spelad av Joe Pantoliano) är en av gruppens tekniker. Efter nio år av underkastelse under Morpheus har han dock fått nog av ”den verkliga världen” och vill tillbaks till matrisen, då han vill få sina lustar och begär tillfredsställda. Han kommer i kontakt med agent Smith och de kommer överens om att Cypher – eller Mr Reagan som han kallar sig – skall förråda sin grupp och ge dem Morpheus. I utbyte får han ett nytt liv i matrisen. Om man översätter namnet till svenska (stavas cipher) så betyder det antingen nolla, siffra eller chiffer.

Oraklet – (spelad av Gloria Foster) har funnits med sedan rebellrörelsens födelse. Textboksförklaringen på ett orakel är att ett orakel ger sina besökare tillfälle att ställa en fråga till sin gud. Konkret i detta orakels fall har alla hennes kryptiska profetior till slut slagit in: Morpheus finner den utvalde, Trinity förälskar sig i den utvalde, Neo väljer att rädda Morpheus liv till priset av sitt eget och Neo väntar till sitt nästa liv för att acceptera att han är den utvalde.

Filmens handling

Rebellen Morpheus och hans gelikar har lyckats lokalisera den utvalde som enligt oraklet skall krossa maskinerna. Thomas Andersson (Neo) är lyckligt ovetande om detta faktum när han med frågan ”What is the Matrix?” i bakhuvudet introduceras till gruppen och tränas till sitt kommande uppdrag. Han tvivlar dock på att han är den utvalde. En av gruppens tekniker, Cypher, förråder gruppen och Morpheus blir tillfångatagen av fienden. Neo och Trinity kommer då till undsättning och räddar Morpheus. I striden omkommer Neo, men återuppstår och inser då att han är den utvalde.

Bibeln och ”The Matrix”

I artikeln Tough-Guy Actor Takes on Reality Itself (Anotheruniverse.com, Michelle Erica Green, 26/3 1999) berättar skådespelaren Joe Pantoliano (Cypher) att rollerna i filmen är inspirerade av Bibelns berättelse om Jesus från Nasaret. Enligt Pantoliano representerar Neo Jesus Kristus, Morpheus Johannes Döparen, Trinity Maria från Magdala och Cypher Judas Iskariot.

Neo som Jesus Kristus

I Bibeln är Jesus en messias som räddar mänskligheten från dess synder. I filmen kommer Neo, den utvalde, att rädda mänskligheten från maskinerna som i förlängningen är människans synder, då det är människor som utvecklade datorerna. Vidare så återuppstod Jesus liksom Neo gör efter sin död. När Neo dödar agent Smith visas han som ett ljus, precis som Jesus sade att han var världens ljus. Liksom Jesus flyger Neo i slutet upp till himlen. En annan sak är även de ordlekar som finns i filmen. Bland annat då en förskräckt Trinity, när Neo slåss mot agenterna ensam, säger ”Jesus – they’re killing him”. Detta är tvetydigt då det antingen kan vara a) ett uppgivet utrop eller b) att agenterna dödar Jesus

Morpheus som Johannes Döparen

I Bibeln invigde Johannes Döparen Jesus till hans egen offentliga verksamhet. I filmen hittar Morpheus Neo och lär honom att tro att han är den utvalde

Trinity som Maria från Magdala

Enligt Joh. 20:11-18 var Maria från Magdala den första lärjunge som såg den uppståndne Kristus. Trinity är den första person i filmen som ser den uppståndne Neo

Cypher som Judas

Vem är den största skurken i dramat? Svar: Cypher. Han förråder gruppen för att tillfredställa sina egna lustar. Det är därför självklart att se Cypher som Judas Iskariot. Judas var i Bibeln som bekant en av Jesu lärjungar. Det var Judas som skvallrade åt romarna var de kunde finna Jesus (som var misstänkt för uppvigling). Som Judas motiv antyder evangelisterna girighet eller ren ondska. Judas fick nämligen, enligt Bibeln (Matt. 26:14-15), 30 silverpenningar för att förråda Jesus till översteprästerna. Dessa pengar kan betraktas som den vinst Cypher skulle få för att ange till agent Smith var gruppen befann sig (att få bli inkopplad i matrisen)

Babylon och Sion

Motsatsen till Babylon är Zion som är det paradis som skall inrättas på jorden efter Babylons fall (efter det heliga kriget). Här är alla lika. Alla de motsättningar som raser, klasser, trossystem och ideologier kan innebära försvinner i Zion. Vad har detta med ”The Matrix” att göra? Jo, Zion är som bekant den sista människostaden i filmen. Det heliga kriget måste tolkas som kriget mellan människorna och maskinerna. Babylon är i sådana fall maskinerna som kommit fram av den ekonomiska utvecklingsivern västvärlden drev.

Platon och ”The Matrix”

Det som filmen teoretiskt bygger på är den av Platon formulerade liknelsen om människorna i grottan. Denna liknelse finner man i Platons verk ”Staten”, i vilket han bl.a. redogör för sin syn på statsapparaten och hur ett samhälle skall styras. Denna nyss nämnda liknelse antyder även kärnan i Platons ontologi (den objektiva idealismen)

Om Platons liknelse

För att vara någorlunda pedagogisk så citeras Platons liknelse (här hämtad från Bertrand Russells ”Västerlandets filosofi”) för att sedan jämföra den med filmens handling och dess karaktärer. Så här lyder själva grundscenariot i Platons liknelse:

För att nu få en uppfattning om vår natur beträffande dess kunskap eller okunnighet, ber jag dig att tänka dig följande bild. Tänk dig människor i en underjordisk grotta; denna har en ingång, som är öppen mot ljuset och lika vid som grottan. Här vistas de ända från barndomen, bundna med fjättrar om benen och halsen på ett sätt, som gör att de ej kunna röra sig ur fläcken och endast kunna se rakt fram men äro oförmögna att vrida huvudet. Ovanför och bakom dem brinner en eld på avstånd , och mellan elden och de fängslade höjer sig en väg, utmed vilken en liten mur är uppförd, liknande det skrank, som taskspelare uppresa mellan sig och folkmassan, och över vilka de visa sina konster.

Tänk dig vidare människor gå utmed denna mur, bärande allehanda redskap, som synas ovanför muren, även som statyer och figurer av sten, trä eller annat material. Och somliga av dessa människor prata naturligtvis, och andra tiga.

Det var en underlig bild och underliga fångar.

Men de äro dock lika oss, svarade jag. Ty tror du, att de i denna situation se något annat av sig själva eller av de andra än de skuggor, som av elden kastas på den motsatta vägen av grottan?

Detta stycke kan man naturligtvis koppla till Platons lära, som grundar sig i distinktionen mellan sinnevärld och idévärld. Sinnevärlden är följaktligen den värld vi tar del av med våra sinnen, medan idévärlden är den sanna verkligheten, vilken är för evigt bestående (till skillnad från sinnevärlden som är förgänglig). Idévärlden skiljer sig från sinnevärlden på följande punkter:

  • Den är evig och idéerna om det sanna, rätta och sköna är oföränderliga
    Idéerna är andliga och existerar inte i tid eller rum
  • Dess idéer är det sanna medan sinnevärldens idéer är en avig kopia av dessa
  • Idévärlden är fullkomligare än sinnevärlden
  • Dess idéer är inga föreställningar i vårt medvetande utan endast objekt för förnuftet eller själen
  • Vår kunskap är endast en återerinring av idéerna

Denna distinktion bör vara tillräcklig för att ni skall kunna förstå det vidare resonemanget och hur det kopplas till det tidigare nedskrivna citatet.

Likheter med filmen

I det tidigare citerade stycket så antyder Platon att våra medvetanden endast uppfattar aviga kopior av det som egentligen sker (dvs. de registrerar världen med sina sinnen), medan den ”sanna världen” (idévärlden) finns bakom oss. Vi har det svårt att frigöra oss från tänkesättet om att det vi upplever med våra sinnen inte skulle vara det enda sanna, eftersom vi sedan uppväxten har haft övertygelsen om att det vi upplever med våra sinnen är det enda sanna.

Denna tankegång går tydligt igen i ”The Matrix”, då den grundar sig i att människosläktet blir utnyttjat – som en energikälla – av en artificiell intelligens. För att människosläktet inte skall känna oro inplanteras det i en surrogatvärld, vilken stimulerar alla de fem mänskliga sinnena. Man växer upp inne i systemet med övertygelsen om att det är den sanna verkligheten, eftersom man upplever den med sina sinnen. Det finns dock en verklighet bortom denna pseudovärld. En verklighet som trots att den skändats av den artificiella intelligensen är tillräckligt intressant för att en motståndsrörelse, som kämpar för den mänskliga friheten, skall ha bildats. Det bör kommenteras att denna verklighet inte har de egenskaper som Platons idévärld, men konflikten mellan de två världarna är precis den samma som i Platons objektiva idealism.

Angående frigörandet från sinnevärlden, så berättar följande stycke om Platons syn på vad som krävs av en väktare i hans filosofiska stat. Stycket anknyter till det tidigare, men går in på vad som skulle ske om någon penetrerade lögnen med grottspelet:

Till slutas lyckas någon av dem fly från grottan ut i solljuset; för första gången ser han verkliga ting och märker, att han dittills bedragits av skuggor. Är han en filosof av det slag, som lämpar sig till väktare, känner han det som en plikt mot sina forna medfångar att stiga ned i grottan igen, lära dem förstå det rätta förhållandet och visa dem vägen uppåt. Men han kommer att få svårt att övertyga dem, emedan han, som kommer från solljuset, ser skuggorna mindre tydligt än de och verkar för dem mera dåraktig än före sin flykt.

Hur kan man då koppla följande stycke till filmen ”The Matrix”? Jo, i filmen så ikläder dess huvudperson Neo rollen som den som har insett systemets lögn. Självklart så tvivlar Neo på sin uppfattningsförmåga, då han kan uppfatta pseudovärlden med sina fem sinnen, men ändock så drivs han starkt av en intuition (övertygelse) som får honom att söka upp Morpheus. Efter mötet med Morpheus och rebellerna så beger sig Neo in i den ”sanna världen” (precis som karaktären i Platons historia). En stund av förvirring och tvivel infinner sig vid det första ögonblicket, men denna växer sig starkare efter bl.a. mötet med oraklet. Inte förrän vid slutet av berättelsen, då Neo väljer att bege sig in i matrisen och rädda Morpheus, vågar Neo ta på sig rollen, som väktaren med uppgiften att informera sina ”forna medfångar” om de faktiska förhållandena. Någonstans i filmen så nämner Morpheus att ”varje person inne i matrisen är en motståndare”, vilket man kan koppla till Platons kommentar om att de forna medfångarna har svårt för att acceptera att deras tidigare världsuppfattning skulle ha varit en lögn. Ett tydligt exempel på detta är Cypher, som har svårt att acceptera den nya tillvaron; dessa tvivel får honom att anta rollen som Judas, som vi nämnt ovan.

Slutligen kan man koppla stycket om att väktaren i Platons liknelse skulle komma från solljuset och se skuggorna mindre tydligt än sina medfångar. Man kan koppla detta till filmens slut då Neo helt och hållet har penetrerat pseudovärlden och endast uppfattar det sammelsurium av siffror som bygger upp systemet. En annan tydlig koppling som kan göras är den att Neo för de ”forna medfångarna” verkar betydligt mer dåraktig vid sin återkomst än vad han var förut. Ja, vem skulle inte anse en människa med förmågan att flyga vara konstig?

Det finns uppenbarligen ett flertal tydliga likheter mellan filmen ”The Matrix” och Platons liknelse.

Genre

Att ”The Matrix” är en Science Fiction-film är det ingen som ifrågasätter. Däremot är det mer omtvistat om den bör betraktas som en cyberpunkfilm. Det stämmer förvisso att element från William Gibsons cyberpunk, främst formulerat i boken Neuromancer (1984), går att finna. The Matrix – eller cyberrymden – är en gibsonsk term. Cyberrymden är en mer avancerad variant av Internet där man som i filmen loggar in sig ”fysiskt”. AI är även det ett gibsonskt uttryck. Skillnaden är att Gibsons värld snarare utspelar sig 2050 än 2199. I den världen har människorna fortfarande kontroll, AI:erna kontrolleras hårt av de multinationella företagen. I cyberpunken är det företagen som styr världen, eller rättare sagt kapitalet. Klassklyftorna är stora, miljöförstöringen omfattande och depressionsnivån hög. Gibson spelar på faran av det som redan hänt i ”The Matrix” – nämligen att maskinerna skall regera över mänskligheten. Det Wachowski-bröderna gjort med ”The Matrix” är att de spunnit vidare på Gibsons cyberpunk och drivit den in absurdum. Detta för att tydliggöra kritiken.

Budskapet

Moralen som filmskaparna försöker förmedla grundar sig i att det är fel med multinationella företag, miljöförstöring och ekonomisk utveckling. Detta för att man bland annat slösar bort de ändliga resurserna. För att illustrera detta följer ett utdrag ur filmen då agent Smith håller en monolog inför en mörbultad Morpheus.

Jag skulle vilja berätta om nåt jag kommit fram till under min tid här. Det stod klart för mig när jag försökte klassificera er art. Jag insåg att ni egentligen inte är däggdjur. Alla däggdjur på den här planeten utvecklar instinktivt en naturlig balans med omgivningen. Men inte ni människor. Ni flyttar till ett område och förökar er. Förökar er tills alla naturresurser är förbrukade. Enda sättet för er att överleva är att sprida er till ett annat område. Det finns en annan organism som följer samma mönster. Vet ni vilken? Ett virus. Människan är en sjukdom. En farsot. Och vi är botemedlet.

Denna cyniska syn får stöd av rebellerna, till exempel när Morpheus beskriver vad matrisen är och historien bakom den. Men samtidigt finns en speciell stolthet över att vara människa, Morpheus pratar om vårt folk när han pratar om människorna, och ett hat mot maskinerna. (Därav det intressant i valet av gruppen Rage Against The Machines låt ”Wake Up” som titelspår.) En annan sak som är tydlig är att Cypher, om man bortser från maskinerna, är filmens skurk. Han ingår en pakt med maskinerna, under följande förhållanden

Agent Smith: Överenskommet, mr Reagan?
Cypher: Jag vet att den här biffen inte existerar. När jag stoppar den i munnen talar matrisen om för min hjärna att den är saftig och välsmakande. Vet ni vad jag har insett efter nio år? Ovetskap är en välsignelse.
Agent Smith: Överenskommet då?
Cypher: Jag vill inte komma ihåg nånting. Ingenting. Förstår ni? Och jag vill vara rik. En betydelsefull person. En skådespelare.
Agent Smith: Vad ni vill, mr Reagan.
Cypher: Ni skaffar tillbaka min kropp och återför mig till matrisen så ger jag er det ni vill ha.
Agent Smith: Koderna till Sions huvuddator.
Cypher: Jag kan inte dem. Jag kan ge er den som kan.
Agent Smith: Morpheus.

Den Reagan som åsyftas är presidenten och skådespelaren Ronald Wilson Reagan. Reagan svarade notoriskt ”I don’t remember” under Iran-Contras-affären vilket bl.a. är det manusförfattarna lite ironiskt åsyftar med Cyphers tal. Den politik Ronald Reagan drev var huvudsakligen ekonomisk och utvecklingsoptimistisk. Reagan ansågs av vänsteranhängare och miljövänner för satan under sin tid. Eftersom Reagan kritiseras så stärks teorin om att filmen är en kritik mot ekonomisk utveckling, utan hänseende till miljön.

Som skrivits tidigare finns många likheter mellan ”The Matrix” och Platons liknelse om människorna i grottan, dvs. Platons objektiva idealism, vilket föranleder till frågan ”är verkligheten verkligen verklighet?” Denna fråga vill bröderna Wachowski väcka hos tittarna.

Slutligen kan sägas om ”The Matrix” att skaparna vävt in mängder av referenser, parablar och allusioner för att förblinda tittarna från det mest uppenbara: filmen är en kritik mot kapitalismens konsumtionssamhälle där föga tanke läggs på hur framtida generationers liv skall gestalta sig.

Källor

Trailer